Min hudresa i bilder

Blev så glad av responsen jag fick (inte bara på bloggen) på inlägget om min hud före och efter Tetralysal. Kände mig direkt inspirerad att göra ännu ett inlägg om min hudresa.

Efter att succesivt fått mer och mer finnar under sommaren bokade jag in en tid hos min hudterapeut för en ansiktsbehandling den 6/10-11. Hon i sin tur vågade knappt göra något i mitt ansikte eftersom hon inte ville ge mig ärr. Mitt ansikte var fullt av finnar i alla stadier och ömmade fruktansvärt. Hudterapeuten rådde mig att uppsöka läkare på vårdcentralen för att få antibiotika utskrivet och möjligen bli skickad till hudläkare som kunde skriva ut Roaccutan. Ringde alltså läkaren och fick tid veckan efter. Den 17/10 besökte jag vårdcentralen osminkad för att aknen skulle synas. Han såg direkt att det var akne och jag var tydlig med att beskriva hur ont jag hade. Jag fick antibiotikan Tetralysal utskriven och började med första tabletten samma dag. Började med 150 mg x 2 om dagen. Ökade senare dosen till 300 mg x 2 om dagen, för att slutligen gå ner till 150 mg x 2 igen mot slutet. Knaprade piller i 6 månader och gör nu ett uppehåll under senvåren sommaren. Om jag känner att det behövs så kommer jag börja till hösten igen.

Det har varit en känslosam resa och nu när jag tittar på bilderna så har jag svårt att förstå att det verkligen var så illa. Visst är jag fin hyn idag? Jag har ärr och gropar kvar som syns om man kollar nära. Men jag är äntligen på den punkten där jag kan säga (vet att jag skrivit det här förut men jag måste göra det igen) jag har inte akne längre! 

Till dig som mår dåligt över akne och till alla er som tror att akne beror på smutsighet och dålig hygien: Akne är en hudsjukdom! Det är inget att skämmas för. Sök hjälp så fort du kan. Får du inte stöd på första stället så gå vidare till en annan läkare. Det är inte värt att gå och ha ont fysiskt och psykiskt när det finns hjälp att få. Hjälper inte Tetralysal så se till att få komma vidare till en hudläkare! Om min hud skulle bli värre igen så har jag denna gång modet att söka hjälp mycket tidigare. Mitt problem var att jag inte trodde jag hade tillräckligt med bekymmer för att uppsöka läkare. Jag tänkte alltid att det fanns de som hade det värre än mig. "Jag vill inte vara till besvär" typ. Så idiotiskt!

Ett annat råd från mig är att prata med folk i din omgivning. Akne kan verkligen dra ner på självförtroendet och göra en deppig. Om dina nära och kära får veta varför du mår dåligt så underlättar det hela processen. Genom mina närmaste har jag fått stöd hela vägen, i motgång och medgång. Tack för att ni stått ut med mig!

Min hudresa i bilder

Allra första bilden var när aknen började smyga fram. Första bilderna var precis innan jag började kuren